Hämnd
Länge sedan jag satte några ord här hos er .. jag ser att ni troget tittar in här ändå hos mig.
Tack för det.
Kvällens ämne handlar om hämnd.
När vi människor möter varandra så vidrör och väcker vi olika känslor hos varandra och ju mer vi känner för varandra - desto svårare blir en brytning när den väl kommer. Många gånger gör brytningar så ont att en fylls av hämndbegär som fullständigt tar över alla logiska handlingar.
Jag väljer att se det som en spegel från det inre måendet.
Så - ju mer hatad jag blir av människor som jag bryter med så förstår jag också att jag har vidrört och satt djupa spår hos dessa människor. Precis så som de har satt spår hos mig.
Har då jag någonsin haft hämndbegär?
Såklart att jag har det.
Har jag hämnats i mitt liv?
Såklart har jag det.
Men .. jag har förändrats. Och jag kan aldrig gå tillbaka till den jag var.
Jag har ingen önskan om att hämnas på någon - i något led överhuvudtaget.
Att hämnas på någon annan för att det gör ont i mig själv är inte rättvist och det är heller inte att ta ansvar för mina egna handlingar och de val som jag medvetet har gjort.
Så ju mer hatad jag är av människor - ju mer har jag berört och det är också en spegel på den andre människans inre. Det har egentligen inte ett dugg med mig att göra. Därför bör jag heller inte ta det personligt. Att känna är vackert. Samt .. gränsen mellan hat och kärlek är trådfin .. det tåls att tänka på.
( Kärlek blir bara större ju mer man slösar med den )
Kärlek till er // Anna
