southhampton.blogg.se

 Hej på er,

 

idag känner jag att jag vill dela och beröra ett viktigt ämnde med er. 

 

Mod.

 

Det krävs ganska mycket för att våga göra olika saker, framförallt att göra sådant som en vet kanske inte är det lättaste att gemonföra eller sådant man vet att andra kommer lägga en del åsikter om.

 

Jag har exempel på hur det kan se ut.

 

De flesta vet och ser att jag älskar människor för jag står för alla människors lika värde.

 

Begrunda då detta.

 

Tänk er att jag har kallats för satan och att CFA är helvetes avgrund.

Varför?

Svar: Jag stöttar HBTQI.

 

Låt oss bara betänka detta över några sekunder. Vi lever i en värld (2016) där en fortfarande hyser så stor homofobi så bara för att jag stöttar alla människors lika värde, oavsett vilken sexuell läggning en har, så skulle jag vara satan? Det är absurd och orimlig verklighet. Ändock en sann händelse.

 

Vad krävs för att bemöta sådana åsikter?

 

Mod. 

 

Modet att strunta i hat, modet i att sätta andra före sig själv för det är inte roligt med konflikter som baseras på hat, modet i att följa hjärtat och acceptera människan så som hon är.

Modet att inse att det bara är en individ som startar uppvigling och några till som väljer att följa efter - att det då gäller att se utanför boxen, släppa rädslan och istället lyfta blicken ooch se dem som tänker större och som inte dömer. Den gången gjorde jag precis så - jag kontaktade någon med lika stor makt och inflytande och gjorde bra saker med den personen för att visa att alla är inte på ett enda sätt bara för att en beter sig eller lägger väreringar som vi inte delar på. Men det krävs mod. För varje gång jag gör något bra, utmanar jag personer som inte vill se mig lyckas. Som vill leva kvar i gamla strukturer och normer. Som vill härska ch styra så som saker varit i alla tider. En struktur skapad för då-tiden och de gör allt de kan för att förstöra, genom att bete sig just som jag beskriver .. genom att sprida saker om mig, skrämma omgivingen med företällningar de hittat på själva eller som de pratat ihop sig kring. Tänk er själva .. satan och helvetes avgrund .. många av er skrattar nog just nu .. men det var verkligen inte roligt när det begav sig. Människor grät, var förtvivlad. Kränkta och sårade. Jag skrattade faktiskt själv den gången för bara tanken var så extremt absurd i sig men svarade: nu skall vi göra tvärtom, vi skall inte bete oss så, vi skall göra tvärtom, vi skall göra bra saker och visa hur fint det blir när vi gör så. Och så blev det. Vi hamnade i en tidningsskrift efter det, med mer fina samarbeten och större samverkan .. jätteroligt då ursprunget började med hat - och utkomsten blev kärlek. 

 

Det var modet som förde oss dit.

 

Jag har även några få, riktigt hemska saker med mig i bagaget. Förra året var jag utsatt för ett mordhot av personer kopplad till andra människor som jag vet suttit i fängelse och som jag vet har en mycket våldsam bakgrund med sig. De spred fruktansvärda rykten om mig och satte saker helt ur sina koncept. Det var en mycket obehaglig tid av mitt liv, speciellt som några valde att tro på de osanningar som spreds om mig.Det var ju inte osanningarna i sig, det var ju mordhotet lagd mot mig av människor jag en gång litat på, trott mig känna, att jag visste att jag kunde lita på.Tänk er det uppvaknandet .. att veta att någon vill döda dig. Någon du känt i flera år, någon du gett allt av dig själv till, någon du önskat se all lycka hos. Att denna någon plötsligt valde att följa så mycket ondska. Jag var rädd. Gud hjälpe mig men jag var jätterädd. Vågade inte ha min son hemma under en lång period. Hörde och lyssnade efter varje steg utanför på gatan. Jag rapporterade naturligtvis vidare till olika personer så att man skulle veta vad som hände och personligen mådde jag fruktansvärt dåligt under en längre period av 2017. 

 

Nu, det hade varit så lätt att börja hata alla som har samma bakgrund som denna person. Att börja prata illa om alla som kommer med liknande bakgrund. Att sätta mig och ALLA jag känner mot allt som har med denna målgrupp att göra. Men herregud .. så kan jag ju inte tänka. Så kan jag ju inte vara. Så kan jag ju inte döma alla bara för att EN enda individ uppviglade och startade något så fult.

 

Det krävdes mod. Massvis med mod. Och det krävdes vilja. För det jag gjorde vara att jag öppnade upp ännu mer för människor med liknande bakgrund. Och de sa:

- Anna, vi skäms. Hen har skändat dig, den människa som gjort mest för oss. Vi har ett talesätt - du har ett vitt hjärta. Det betyder att du är rakt igenom god. Jag kan inte se dig i ögonen. Jag skäms. Det gör ont i oss att se dig lida så svårt. Vad kan vi göra för dig?

Jag svarade: sluta, en person behandlade mig illa. Inte en grupp. Ni bär inte ansvar för dennes handling. Inte heller för dennes tankar eller avsikter, Jag jobbar hårt med mig själv för att våga lita, våga känna, våga ta in - men det är mitt att hantera. Mitt ansvar. Nu skall vi göra mycket mer, mycket bättre och visa att vi kan för vi vill och för att vår moral är högre och större.

 

Och så blev det. Vi påbörjade en mycket större omfattning av samverkan än någonsin tidigare.

Mod. Modet att älska. Att våga möta livet.  Att gå vidare. Ett av de svåraste stegen i mitt liv. Denna tid.

Jag tar med mig det som en viktig påminnelse om livet och att alltid våga följa hjärtat och se till dem som vill mer och bättre för oss alla. 

 

Så, när någon gör oss illa så har vi alltid ett val, vi kan välja att börja hata eller älska. V kan välja att lyssna på den som pratar illa,som vill skada, eller så väljer vi att inte göra det. Allt sitter i oss själva. Valet. Vem jag vill vara. Hur jag vill vara. 

Därför vill jag avsluta mina tankar idag om hur viktigt modet hos människan är genom att lyfta fram en peron som satte sitt ansikte och röst för att stå upp för mig en gång när jag behövde det som mest.