Vems åsikter är rätt?
Idag har jag haft en dag med mycket tankar och funderingar ..
De uppstod efter att jag läste en artikel igår om en flicka som blev våldtagen av flera personer.
Jag reagerade för att det är lätt att identifiera sig med flickan och känna att ett hennes liv kommer aldrig mer att kunna bli detsamma. Något mycket viktigt hos henne är för alltid förstört - nämligen tilliten till andra människor.
Någon tog sig friheten att utnyttja hennes kropp. Mot hennes vilja. Om och om igen.
Hon kan läka - ja, men hennes erfarenheter kommer att jaga och förfölja henne.
För det är hennes verklighet.
Skall man bry sig om sådant?
Vad som händer andra människor?
Och vem skall man lyssna till om man nu känner att man bryr sig?
Det är ju en trixig fråga det där.
Därför att - alla som har en åsikt tycker ju såklart att just det som de säger är sanningen eller så som man bör se på saken, eller tolka det för all del.
Och då ställs vi inför ett nytt faktum.
Människans olikheter och förmåga till att tolka, känna, värdera och agera.
Vi skiljer oss enormt i detta.
Jag tycker inte att det skall vara ett öga för ett öga.
Inte en tand för en tand.
Men jag tycker inte heller att man skall vara rädd för att säga när man tycker att saker och ting är fel.
Källor.
Det är trixigt detta också.
Allt vi läser, allt vi hör .. allt vi tar in är någon annans sanning att väga in noga.
Men handen på hjärtat - hur ofta gör vi det?
Vi ser något på nyheterna och vi reagerar - vi hör hur människor har åsikter och vi rättar in oss i ledet beroende på vilka individer vi är, hur vi är uppfostrade eller vilka grundvärderingar vi har.
Men vad gör att min röst väger mindre än någon annans?
Och varför skall man vara rädd för att inte få tala - eller dela andras åsikter?
Trixigt.
Jag tog på mig kläderna och drog rakt ut i naturen .. det enda ställe där jag reboostar snabbt.
Detta är en Chihuahua och en Springer Spaniel- två olika raser inom arten hund.
De leker, sover, äter och lever sida vid sida med varandra,
De blir osams ibland .. om ett ben, eller om att få ligga närmast mig .. då säger jag till och visar va dsom är okey och vad som är fel .. jag ser till att de får rätt kost, rätt motion och rätt underhåll - i den mån jag mäktar med.
Min reflektion under promenaden blev därför denna.
Jag tror på oss - människan. För att - det krävs så lite för att vi skall må bra.
Att se varandra, att prata, att beröra och att förstå att olika är vackert är en bra början.
Om jag kan något bättre än dig så vill jag gärna lära dig att förstå - jag skrattar inte åt dig om du inte har samma kunskap som mig. Hur vi lär in är också väldigt individbaserat.
Mjuka värden .. betyder allt för mig.
Hela tiden beröra omgivningen med mjuka värden,
Jag kommer aldrig någonsin att sluta tro på oss människor - till den dagen jag dör kommer jag att stå upp för mänskligheten genom att sprida mina åsikter genom mjuka värden. Det betyder inte att jag är rätt och andra fel. Det betyder att tillsammans är starkare än ensam.
För att jag bryr mig.
Kärlek till er // Anna
Ingen moralpredikan
Idag kom jag av mig alldeles på jobbet .. därför kommer detta inlägg nu för att jag måste få ur mig det som tär inom mig i skrivande stund.
Det här är ingen moralpredikan.
Det här är taget måndagen den 23 september och jag pratar från hjärtat.
Idag blev jag så tagen av ett barn .. jag kallar barnet för hen här.
Såg uppdateringar på fb där varje mening var ett rop ut i intet .. jag läste mellan raderna.
Jag kände:
Sorg
Rädsla
Oro
Övergiven
Ensam
Förvirrad
Ute på drift
Och jag känner varför .. varför gör vi såhär med barnen .. föder in dem i en värld där vi sedan inte tar ansvar dem. Vi lär dem att se med misstänksamma ögon på sin omgivning. Vi lär dem att inget är bestående. Att ett liv inte är värt att värderas högst av allt. Att de inte syns. Att ingen människa är att lita på.
Sedan kräver vi att dessa trasiga barn skall klara av skola, arbetsliv och dessutom vara en av stöttepelarna i samhället?!?
Jag satt länge och funderade .. skall jag .. eller skall jag inte ..
Sedan skickade jag ett PM .. till en tonåring som inte känner mig.
Jag skrev:
Hej XXXXXXX .. du känner inte mig. Jag är Philips mamma. Jag vill bara säga att OM du vill ha en vuxen person att prata med ibland om stort och smått så finns jag här. Jag förväntar mig inget svar. Vill bara att du skall veta att det finns vuxna människor som ser barn och ungdomar för dem de är. Ibland kan det vara skönt att ha någon vuxen att prata med som inte kräver eller förväntar sig något av en. När och om man känner för det.
Ha det gott.
// Anna
Jag fick ett ögonblickligt svar.
Vilket fick mig att gråta. För hen svarade att jag är en av FÅ vuxna som ser.
Jag är ingen speciell, jag är inte bättre än någon annan i hela denna värld.
Jag ville bara att denna tonåring skulle veta att världen ser hen.
Så liten insats från mig till någon som inte ens känner mig.
Min fråga till dig som läser detta idag är detta:
- Vem ser du idag?
Kärlek // Anna
Feel good when feeling bad
Ja .. det är inte lätt det här med att balansera tillvaron.
Men .. jag har fått en hemläxa:
Varje morgon skall jag börja dagen med att tänka .. VAD behöver jag idag för att må bra?
Eftersom jag pressar mig själv i personbästa hela tiden i allt som jag företar mig så tenderar jag att leva i en hög stressnivå.
Det orkar man inte i längden - samtidigt behöver jag alla utmaningar jag antar i livet. Det är ju jag.
Såå .. en dag låter jag mig själv att sova längre - om det är vad kroppen säger åt mig att jag behöver.
En annan dag - som idag kom jag hem helt slut efter alla reflektioner och intryck och beslut som jag tar under en dag .. jag ville helst bara ramla ner i soffan och inta en mycket lätt middag .. men så tänkte jag .. VAD behöver jag för att må bra?
En god middag och lite fysisk aktivitet.
Så jag lagade en pastarätt som jag älskar och sedan antog jag några övningar ur min bok: Träna med Tanja. Hon uppmuntrar till att sätta fart på det nya livet idag - inte imorgon. Andas rätt, äta rätt och röra sig rätt.
Jag sätter små delmål .. inga krav på jätteförändring, motivationen skall hålla hela vägen.
Håller jag detta två veckor utan att slarva har jag lovat mig belöning.
En makeover av mig själv.
Så .. ikväll har kah andats .. promenerat .. och tränat ..
Vavvan såg så söt ut .. han följde mina övningar med klentrogna ögon .. öronen tippade och han tycktes tänka: men nu har du väl ändå blivit lite knasig matte? Det där ser inte normalt ut *S*
Och det gjorde det inte heller .. hahaha .. armhävningar, träna låren, magen med diverse arm och benrörelser ,, men damn .. om några veckor vet jag att det kommer att synas vad dessa knasiga övningar ger för resultat :D
Kärlek till er denna torsdagskväll <3 // Annan
Cut the crap
Under de sista dagarna har jag fortsatt min resa att hitta mig själv och vem jag egentligen är.
Det är ganska enkelt - men det är jättejobbigt att ta itu med saker och ting som man är rädd för att göra, känna eller se - det handlar om att bryta mönster och göra upp med ryggsäcken.
Jag har även öppnat dörrarna för att fler människor skall få komma in i min sfär.
Jag väljer dem noga och med eftertanke.
Som en regissör sätter jag ihop manus och rollfördelningar på individer som har vad som krävs.
För att vi skall medverka i vad som håller på att bli en best seller.
Det är ett helt nytt sätt att verka - förut var jag både regissör och jag spelade även så många roller som krävdes - alldeles själv.
För att göra förändringar måste man få hjälp efter vägen. Att be om den är befriande. Att få den .. är magiskt.
Jag känner en tjej .. vackra Jenny. Hon har en massa drag som jag verkligen gillar .. hon står för entreprenörskapet hos den enskilda individen. Att bygga, stärka och uppmuntra människor att må bra i sig själv och att våga vara den man är. Vilket man i särklass är bäst på redan :)
Hon kom till mig i helgen och gjorde Kinesiologi på mig.
Jag litar på henne - jag kastar mig handlöst ut på nya äventyr. För .. jag vill ha förändringen.
Säg hej till Jenny Näsström. Kvinnan som helt klart spelar en stor & en mycket viktig roll i mitt liv. Hon står för värdskap, positiva energier och balans i tillvaron. Samt, mycket, mycket mer.
För mig är detta dagens sanning:
I och med att jag väljer att släppa gamla rädslor så tar jag in möjligheten att se allt som utmaningar istället.
Det är ljusårs skillnad att handera livet på det sättet.
Istället för att vara rädd för olika situationer, tar jag det istället som en utmaning.
Appropå utmaningar;
Föräldraskap. Jag är lyckligt lottad som har min son. Han är allt vad jag någonsin hade kunnat hoppas på och lite till. Här är han och hans söta kompis hemma hos oss i hallen ikväll.
Imorgon är det hans födelsedag. 15 underbara år.
DET är utan överdrift den största utmaningen som jag har antagit.
Att vara mamma -ansvaret för att älska villkorslöst och leda en annan människa genom livet fram till vuxen ålder.
Det är .. den största kärleken av dem alla // Annan
Vad som påverkar oss
Idag har jag spenderat tiden med min mamma. I Norrfjärd.
Jag släppte lös hundarna och såg dem löpa fritt i skog och mark - som de är ämnade att göra och det spelar ingen roll hur många gånger jag ser dem i deras rätta element så tilltalar det mig - den synen går rakt in i min själ. Varenda gång.
Fri lycklig energi - i sin sanna form.
( på bryggan efter badet - nöjda och glada över att bara få existera här coh nu )
Det fick mig att fundera på vad som påverkar oss. Och hur det påverkar oss.
Tänk hur vi låter äkta glädje över livet rinna ut i intet på grund av att vi tillåter andra människor att påverka oss - till det negativa.
Varför gör vi så?
Tänk om vi medvetet från denna sekund enbart ägnade oss åt att leva som vi egentligen vill.
Fri - i lycklig energi - i sin sannaste form.
Mitt löfte idag till mig själv är att testa tesen: utveckling, utveckling, avveckling.
Den går ut på att sätta en tidsram i två olika etapper på något som jag vill satsa på - ser jag att det inte fungerar efter två försök så gäller avveckling.
Personlig utveckling - läskigt att bryta invanda mönster - men vilken vinst på andra sidan.
Leva fri - i lycklig energi - i den sannaste formen- som jag är ämnad att göra.
Visst är det en svindlande tanke?
Kärlek till er // Annan
Min dag i bilder
Idag har jag varit hemma - sjuk .. och gissa vad som värmer då?
Vackre Simba .. kurrandes, mjuk och vansinnigt vacker har han hållit sig nära mig hela dagen .. en riktig healingkatt <3
Nya Jeanne dÀrc Living .. vacker inredning, inspiration och feel good känsla. Precis vad man behöver när man ligger hemma sjuk.
På kvällen tände jag ljus, ställde ut en lampa på bordet på balkongen och där satt vi - jag, Ingrid och Kia under bar stjärnhimmel och myste över en varsin kopp te. Kvinnligt umgänge när det är som bäst. I september. Med raggsockar och täcke.
Och min tanke är: ljuvligt!
Kärlek till er // Annan
Och jag älskar er alla
Idag har jag insett en massa saker om mig själv.
Att jag har burit på en massa begränsningar. Som ingen annan än jag själv har burit ansvar för.
Jag är så innerligt tacksam för att jag får verktyg av dessa underbara människor efter vägen - som öppnar mina sinnen och ögon för vem jag är.
Jag känner livet flyta i mina ådror och insikten om var jag är på väg är svindlande.
Detta inlägg är tillägnad till alla er som har vandrat eller som vandrar vid mina sida och som jag har älskat så djupt som man någonsin kan älska någon .. min familj, forna pojkvänner, vänner, exvänner, människor som vek av från min livsstig. Människor som kommer in i mitt liv.
Jag skulle inte vara någon eller något utan er.
NI har lärt mig vad livet handlar om - det är smärtsamt, det är berusande och det ÄR vad personlig utveckling handlar om.
Vi är i ett ständigt flöde av att ge och ta - vi lär varandra livets stora gåta.
För att bli hela som egna individer.
Visst är det underbart fantastiskt?
Kärlek till er // Anna
Där det gör som ondast
Idag har jag jobbat ideellt. Jag har byggt broar tillsammans med andra människor som delar mina grundvärderingar. Över alla gränser.
OM jag sade att jag idag har verkat för utanförskap som skrider över alla gränser som bara går .. fattigdom, missbruk, våld, olikheter hos människor som skapar klyftor i sammhället .. då skulle ni förmodligen säga att det går inte. Man kan inte göra allt samtidigt.
Om jag då säger att det är fullt möjligt för att det är precis vad jag gjorde idag. Vad tror ni om det då?
Så vad är det som gör ont hos människor?
En massa saker .. såklart.
Titta på denna bild .. tror ni att det gör ont .. att bli misshandlad?
Vad tror ni händer med barn som växer upp i sådana förhållanden?
Gör det ont tror ni?
Här kommer en hemlighet som jag har burit med mig under detta år:
Sedan jag började att jobba med utanförskap har kvinnor ringt mig, från olika ställen i landet .. sökt tröst .. sökt en förklaring på varför det händer dem .. misshandlad .. våldtagna .. skrämda till tystnad.
Jag kan inte delge er orden .. de är så svåra, hjärtskärande hemska, onda .. så onda att det finns inte en chans att sätta dem på pränt så att ni skall förstå hur trasiga dessa kvinnor är.
Mitt i nätterna vaknar jag ibland av sms .. av telefonsamtalen .. gråten .. förtvivlan som övergår människans förstånd. En sorg så djup att jag stundvis går sönder en bit själv när jag hör dem .. mina tröstande ord tillbaka .. ett typiskt samtal med mina svar låter såhär:
- det är aldrig ditt fel. Jag kommer aldrig att säga åt dig hur du skall göra, men jag vill be dig om en sak .. boka en tid hos en teraput för du har genomgått något som kallas för normaliseringsprocessen .. ett begrepp som jag för övrigt hatar .. men det gör saker med dig som man omöjligt kan förstå. Du behöver verktyg för att förstå och för att överhuvudtaget kunna ta dig vidare. Och det kan bara en utbildad person ge dig .. gränser suddas ut och det som igår var en oförlåtlig handling är idag en petitess därför att det du mötte idag gör att gårdagens smärta är en viskning mot vad som hände idag. Eskalerande våld .. för att sedan vara förödande charmig, löften om att det aldrig skall hända igen - presenter .. resor .. blommor .. och nu sitter du där sönderslagen och fattar ingenting av vad som hände .. NORMALISERINGSPROCESSEN introducerar dig in i våldets värld där den äter upp dig inifrån och ut. Man blir en spillra av vad man har varit. Och dörren ut är stängd.
Kvar sitter man med skammen, med dödsångesten och en förtvivlan som inte mäter några gränser.
Ingen tanke är redig .. ingenting i vardagen verkar vara som det skall .. allt går ut på att passa upp - känna in och se tecken .. en del kvinnor orkar inte vänta på att våldet skall komma fram igen så de till och med provocerar fram våldet för att få det överstökat.
Skrämmande men sant.
Jag kan inte blunda för dessa kvinnor.
Jag blir fullständigt rasande och tvärförbannad när jag hör människor säga ord som:
- Men vad fan, det är bara att lämna idioten.
- Hon får för fan skylla sig själv som stannar kvar.
- Men han som är så snäll .. jag tycker då om honom, mig har han aldrig visat sådana tendenser för.
NÄHÄÄÄ????? Mördar folk öppet på gatorna?? NÄÄÄÄ .. de gör det där ingen ser dem!
Nå, det är inte så enkelt att lämna. Alla dagar är inte våld .. faktum är att det är en intensiv och härlig kärlek mellan varven. Den är mer förlåtande än all annan kärlek. Ofta känner inte dessa kvinnor att de är offer eller att de har blivit misshandlade. Trots att de är blåslagna.Dessa kvinnor känner sina trasiga män och TROR att de kan hela det trasiga.
Vilket är helt orimligt. OCH det kommer aldrig att inträffa. Förändringen.
Man kan nämligen inte göra en trasig människa hel om den inte vill ha förändringen själv.
Detta är en av mina missions i detta liv - jag backar inte en milimeter i frågan.
Jag är inte medberoende längre ( det är därför jag själv går i terapi för att lära mig att sätta gränser och inte tillåta att någon äter upp mig i min omgivning ) .. jag är medmänniska och tro mig .. det räcker otroligt långt. Jag säger NEJ där jag ser att det inte finns någon hopp om förändring.
En sak till .. de kvinnor som lämnar .. de får i många fall en 1000 jobbigare tid efteråt.
Förföljda, hotade och skrämda så in i helvetet att de tvingas att bo i skyddat boende.
Så jag är:
En röst i natten där allt annat är svart och tyst.
DET är en av de många saker som jag jobbar med - ökad kunskap och spridning av vikten av att förstå en problematik som måste upp i ljuset och behandlas med ord som översätter vad vi har att deala med. Människor måste SE och AGERA för att vi skall nå en förändring.
Till det bättre.
Idag har jag agerat - 110% av det som är jag.
För mig är det kärlek // Annan
Lilla Gudbarnet
Att jag älskar barn är ingen nyhet ..
Jag & mitt lilla gudbarn denna söndagskväll .. små händer som söker mina .. skratt .. lek .. litet huvud som kommer nära mitt och små tillitsfulla meningar riktad till mig som vuxen:
- Anna .. är du min gudmor?
Ja, det är jag ..
Men vad är en gudmor?
Det är någon som finns där stunder där inte din mamma kan se efter dig .. till exempel som nu.
Brett leende som sprider sig över den lillas ansikte och så kom det:
- Som en alldeles egen extra mamma!!
Hennes tre bröder var också här ikväll .. hennes tre bröder som hon själv sa att hon bestämde över mest hela tiden så fort de var i skolan * S*
Vad har vi gjort ikväll då .. jo .. vi har ritat .. lekt med kattungar .. med hundarna .. ritat .. badat i bubbelskum .. fikat, kollat på film .. skrattat och helt enkelt haft en barnsligt fin söndagskväll tillsammans :)
Tack Lillemor för att du delar med dig till mig och för allt vad dina barn ger mig så fort vi är tillsammans.
För mig är det kärlek // Annan
