Till mina förföljare

 
Jag är inte imponerad.
 
Jag brukar inte bry mig om den lilla skara människor som lever sina liv genom andras ( mitt ) och som pratar bakom min rygg och säger de mest fasansfulla sakerna om mig ( säger mer om er än om mig ) för övrigt tycker jag nog mest att det är ledsamt att man efter sådan lång tid saknar förmågan att se att livet handlar om så mycket värdefullare ting än att lägga tid och energi på att skada andra människor ( mig )
 
Jag blir inte ledsen eller berörd längre av det ni gör eller inte gör .. jag blir bara förvånad att jag så lång tid senare berör så djupt att man fortfarande agerar.
 
Det säger mer om er än om mig.
 
Jag har gått vidare.
 
Jag önskar att även ni kunde göra detsamma.
 
Hos mig finns inget hat.
 
Ingen antagonism.
 
Ingen känsla för att vilja beröra.
 
Bara en önskan om att få vara ifred.
 
Livet handlar om att leva.
 
Att älska.
 
Att beröras av nuet.
 
Att längta efter framtiden,
 
Att vara lycklig för det man har - det handlar inte om att sarga sönder tiden med att älta det som har varit eller det som har gått förlorat.
 
Jag är ljusår på väg mot andra mål i livet .. jag är inte den jag var. 
 
Försök att acceptera det & förstå att jag känner ingen ilska - överhuvudtaget.
 
// Anna
 
 
 
 
 

Hemligheter

 
 
Har du hemligheter som du bär på?
Det har jag också.
 
Många människor tror nog att jag mest som oftast seglar genom livet lekande lätt.
 
Att det är därför som jag älskar livet så högt.
 
För att allt är så lätt för mig.
 
Den föreställningen kan jag slå sönder i ett enda ögonblick.
 
Genom mitt liv har jag skaffat erfarenheter så mörka att även om jag gav er fritt spelrum att fantisera om mina erfarenheter så skulle ni inte ens komma i närheten av sanningen som den ser ut.
 
Människor kan vara otroligt grymma.
 
Obetänksamma.
 
Sorgligt avsaknad från både empati och sympati.
 
Det hade varit lätt för mig att känna hat, ilska och bitterhet.
 
Men jag valde den andra vägen - kärlek, förståelse och förlåtelse.
 
Mina erfarenheter har gjort mig extremt stark som individ.
 
Snackar vi om utanförskap så är jag expert på områden - jag har personliga erfarenheter om vad det gör med en människa. Vad det gör med en människa att bli slagen till spillror. Jag vet.
 
Jag ville bara förklara att två år i terapi är en liten viskning av tiden. Att läka tar tid.
 
Jag är därför extremt tacksam för vad jag har:
 

Min pappa är som Stålmannen. Han verkar överleva det mesta - till och med gånger när hjärtat sagt att det inte orkar mer. Idag har vi haft en bra dag ..  jag och min pappa.
Jag blir så lycklig för att vi får tiden. Med varandra. Det betyder mest av allt.
 
 
Jag har jobbat från mitt Eden. Här satt jag och mådde bra idag.
 
 
 
Jag har målat naglarna under blå sommarhimmel .. känt havsbrisen i ansiktet och ätit middag med pappa .. vi tog en kaffe med Baileys efter maten.
Nyss sa pappa till mig:
 
- Anna, visst har vi det så mysigt du och jag?
 
Och jag tänker ..
 
Vad mer kan man önska av livet än att få vara fullständigt närvarande i nuet?
 
 
Kärlek // Annan

Varför terapeuten?

 
 
 
Det är många bud på det där om varför man går till en terapeut eller varför man inte gör det .. 
 
En del anser att det är enbart labila människor som söker hjälp, medan andra människor anser att det är ett friskhetstecken. 
 
Jag anser att livet är lite på sniskan med jämna mellanrum .. helt fantastiskt hur livet kan te sig med tvära kast och nya berikande händelser. Ibland glädjefulla och andra gånger smärtsamma turer.
 
 
 Jag anser att gå till en terapeut för att rida ut livet med rätt verktyg, är att likna med att hantera livet med lika stor intelligens som att du vet att när du får en trasig bil så tar du den till verkstan eller att när du blir sjuk uppsöker du ett sjukhus. Rätt logisk handling, eller hur?
 
Vem leker hjärnkirurg och utför ett avancerat ingrepp på sig själv i huvudet liksom??
 
För mig är det lika naturligt att gå till min terapeut för att hantera livet och förstå varför jag reagerar som jag gör i vissa lägen och hur jag gör för att komma vidare. Min terapeut är lika viktig för mig som syret jag andas.
 
 
Min teraputs råd till mig idag var:
 
- Anna, gört enkelt för dig själv. Komplicera inte till saker. DU är viktigast.
 
 
Jag tackar från djupet av mitt hjärta min terapeut för de snart 2 år som han har jobbat med mig och fått mig att känna och hysa en innerlig förståelse och insikt om vem jag är ..  den enkla sanningen har fått mig att göra enorma framsteg med mig själv. Jag är inte hel, men jag är på väg dit.
 
Eloge till dig Erik Hedberg! Du är amazing.
 
 
Kärlek // Annan

Mjuka värden är det enda som räknas

Jag är helt övertygad om att ni alla som följer mig här vet hur det känns när saker och ting inte riktigt går som ni vill. Det kan vara en oönskad skilsmässa ( finns det lyckliga sådana? ) det kan vara ett dödsfall ( är man någonsin förberedd?) eller andra livsomvälvande erfarenheter. 
 
Jag tror att speciellt sådana gånger är det viktigt att röra vid enbart mjuka värden.
 
Här är mitt mjuka värde denna helg:
 
 
Maja .. min systerdotter på 5 år. Skrattande frågade hon mig när hon låg i badet om jag inte tyckte att bubblorna såg fasligt goda ut? Vem kan låta bli att skratta och smittas av sådan oskyldig glädje? Våra skratt ekade i badrummet och hon tittade beundrade på mig när jag flätade mitt hår och frågade sådär oskyldigt som bara ett barn kan göra: Moster, varför är du alltid så snygg? Ren & ärligt ställd fråga utan baktankar .. min själ log åt hennes barnliga uppsyn som rymde mer ärlighet än vad de flesta vuxnas andemening betyder i saker de säger & gör med andra människor. 
 
Barnet och kattungen. Hemma i mitt hem imorsse. Ren oförställd kärlek. Som jag fick dela med dem. Maja sade flera gånger att hon hade sådan tur som fick vara med mig .. men det är ju precis tvärtom. Det är jag som hade turen att få vara i hennes sällskap dessa dagar. Hon delade barnasinnet, skrattet, tillgivenheten och kärleken med mig i dess renaste form - vilken gåva!
 
 
Vi gick på H&M - Maja tog med mig till barnavdelningen och utbrast: Moster, visst är det vansinnigt snyggt här på barnavdelningen? Skrattande höll jag med om att det var vansinnigt snygga saker för 5-åringar just där. Med sig ut hade hon en Hello Kitty väska. Lyckan var total - fullständig. Jag gladdes så med henne och höll med om att man kan nog inte överleva utan just en sådan väska ;)
 
 
 
Alla barn älskar att gå i mina skor .. i alla åldrar har de spatserat genom mitt hem i diverse högklackat. Maja utbrast nöjt där hon vinglade fram: Man måste vara snygg när man är en stor tjej, tänk moster .. snart kan jag låna alla dina saker .. jag är ju stor .. fast .. dina BH:ar kan jag inte ha för jag har inga tuttar.
 
Hahahaha .. ni förstår ju .. jag har fått skratta så mycket under dessa två dagar, känt så mycket kärlek och varit så fullständigt i nuet att jag inte vet med vilka ord jag skall uttrycka mig med för att få till översättningen vad en 5 åring tillför.
 
Mjuka värden. 
 
En 5-åring medför mjuka värden samt .. Maja lärde mig ytterliagre en viktig sak under dessa två dagar.
 
Vikten av att vara i nuet.
 
Tack älskade barn .. moster älskar dig vansinnigt mycket! // Annan

Får man visa känslor utan att det blir pinsamt?

 
Hur mår du?
 
En ganska frekvent  fras vi ofta använder till varandra.
 
- Jag mår bra .. 
 
Är ett som mest ofta använt svar tillbaka.
 
Men hur mår vi egentligen och VARFÖR är det så tabu att säga att man mår piss och varför man mår piss?
 
Samt, VEM bestämde reglerna för hur man måste hantera sina sorger på?
 
Jag blir så vansinnigt trött på människan när hon gnäller över andra och påtalar sina medsystrars fel och brister hela tiden.
 
Jag brukar säga:
 
- Ja, men vi vet ju inte hur hen mår .. eller vad som gör att hen känner så.
 
Om någon väljer att skriva 100 gånger på facebook om olika saker varje dag så har den människan förmodligen ett behov av bekräftelse i något eller om något.
 
Och so what!?!
 
Det gör knappast den människan mindre värd än den som sitter och snokar runt bland alla andra människor av ren nyfikenhet men som kanske inte skriver ett endaste ord själv.
 
KANSKE skulle vi ägna oss åt att bli lite mer jävla LYCKLIG i oss själva så skulle vi förmodligen även bli mer glad och mer tolerant mot vår nästa.
 
Just saying ..
 
 
Här kommer dagens ärliga insikt om mig själv:
 
- Jag är inte förankrad i tron på mig själv till 100%.
 
Det gör att jag haltar. Ibland mer, andra gånger mindre. Men jag har definitivt mycket att jobba på när det gäller självkänslan hos mig själv.
 
Om ni bara visste hur läskigt det var att skriva de raderna.
 
Min självkänsla suger.
 
Inte självinsikten - men självkänslan.
 
Frågan är .. hur kommer man dit då? Till att älska sig själv mest & med ett 100% erkännande av sig själv?
 
Mitt svar är dessa:
 
Terapi - förändringen till lycka kommer från ditt innersta. DU har makten. Till förändring.
Learning by doing - det är okey att göra fel och misslyckas - våga!
Kunskap - är makt .. läs, läs, läs!!! Andra människor lider också. Du är inte ensam.
Motion och kost - endorfiner är ett heligt påfund .. vi blir LYCKLIG av att röra på oss.
Närhet - kroppen mår bra av fysisk beröring. det gör oss lugna till sinnet.
Bekräftelse - nyckeln till självkänsla. Frågan är bara .. måste den komma från andra??
 
 
Idag följde dessa böcker med mig hem .. jag VILL ha förändringen. Jag är nyfiken på hur långt kan jag dra mig själv i lärandet om vem jag är. Och .. jag är INTE rädd för att känna.
 
Häromkvällen kom min Millan hem till mig - sent på kvällen. Jag mötte upp henne i köket i min rosa morgonrock, tårarna svämmade över när jag såg henne och jag sa innan hon gav mig en lååååång kram:
 
- Det är ingen fara med mig .. det är bara det att jag tycker inte om när min pappa dör.
 
Att visa naken sorg är en styrka. Precis lika viktigt som att kunna skratta i glädje.
 
 
Idag flyttade dessa hem till mig .. anledningen är att jag inser att om jag skall orka fysiskt och psykiskt måste jag röra på mig. MER och bättre än vad jag gör idag. Bygga upp mig själv inifrån och ut handlar om olika delar, motion är en av de viktigaste komponenterna av gåtan vad är det som gör mig lycklig i mig själv. Jag tänker jättebra under mina promenader. Och .. det känns roligare med rosa nya skor. 
 
På min fråga om får man visa känslor utan att det blir pinsamt så är mitt tydliga svar:
 
- JA!
 
Står man i kontakt med sig själv och sina känslor så har man heller inga problem att visa dem.
 
Vilken känslan än är.
 
Har någon problem med det så säger det mer om den människan än vad det säger om dig.
 
Nu är det dags för en promenad i mina nya rosa skor,
 
Vi ses ikväll.
 
Kärlek // Annan
 
 
 
 
 

Vad mitt hjärta tänker

 
Ja herregud .. vilket dygn.
 
Jag är ganska mållös. Tom i huvudet. Trött i kropp och själ .. det här är vad mitt hjärta känner:
 
 
IVA .. intensivvård = tacksam från djupet av mitt hjärta för den kompetens jag och min familj fick motta igår, inatt och idag. 
 
 
Jag orkar inte dra några detaljer, alla har nog förstått att läget var kritiskt igår. Faktum är att vi förlorade honom två gånger om igår.
 
Det är fruktansvärt att se någon man älskar så intensivt lida så svårt.
 
Det är olidligt att känna våndan.
 
Det är ren lycka att se läkarteamet utföra under.
 
Jag gråter och jag skrattar.
 
Jag är tacksam och jag är så jävla förbannad.
 
Jag tog ett kort på mamma och pappa idag .. den bilden på dem tillsammans idag är svaret på vad människan jagar i detta livet .. den bilden är svaret till vad som är viktigt här i livet. Nämligen .. Kärlek.
 
Ren kärlek.
 
Villkorslös kärlek.
 
En intimitet som är unik i sitt slag.
 
Jag sov i Bollnäs natten mot idag för jag ville vara nära ( tack älskade Linda för din gästfrihet, för att du hämtade mig inatt, för att du pysslade om mig när det kändes som värst och för att du skjutsade tillbaka mig idag  )
 
 
Min pappa är enorm som människa.
 
Han låg där på IVA med slangar överallt och syrgasmask över näsan. Maskiner som håller koll, sekund för sekund.
 
 
Denna konversation startade vi med imorsse:
 
Jag: Men pappa .. du ser oförskämt pigg ut idag!
Pappa: Ja, från att ha varit dödförklarad igår ..
Jag: Till att vara uppstånden idag ..
Pappa: Jaa, men vi behöver inte kalla mig för Jesus .. vi kan vara lite ödmjukare och nöja oss med Gudfadern.
 
Vi brast ut i skratt tillsammans  ..
 
DET är min pappa .. glimten i ögat, snabb i tanken, ett hjärta så stort att han skulle kunna föda en hel värld med styrka,
 
Ni förstår ju att det går inte att mäta min sorg i ord eller efter en skala.
 
Han berikar mitt liv så enormt, till och med när han är dödssjuk ger han mig anledningar till att skratta.
 
 
Jag är så berikad. Av kärlek.
 
Jag vet hur den ser ut, hur den berör och hur den påverkar.
 
När den är sann, innerlig och osjälvisk.
 
Den är i ett ständigt flöde. Den gör så att man skrattar fast själen skriker i protest,
 
Och det är den som gör att vi orkar mer när det är som jobbigast.
 
Tack mamma och pappa för att ni har lärt mig den viktiga insikten om livet.
 
Jag verkligen älskar er.
 
// Annan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Jag förlåter mig själv - någongång ..

 
 
 
Ja, kära nån .. igår när jag mötte mannen som vände upp och ned på hela min värld sade han att du kommer förmodligen att känna av dagens övningar genom ilska, irritation och vad det nu är som kommer till dig.
 
Och han hade rätt.
 
Jag har gått idag och varit förbannad och irriterad - mest på mig själv. På honom för att han tryckte på svaga punkter hos mig själv och för att han fick mig att känna mig dum.
 
Jag hatar att känna mig dum - men så gick jag in i känslan och tänkte efter varför jag är så jäkla arg.
 
Svaret kom fort: Sårat ego.
 
Känslig och sårbar.
 
Han kom åt mig i mitt innersta - där jag är som svagast och starkast.
 
Nu vet jag inte om jag mest bara avgudar honom eller om jag vill vara osynlig in i evigheten eftersom han knäckte koden så lätt. ( Fast han sade att jag var en svår nöt att knäcka )
 
På grund av att jag nu känner såhär idag så har jag inte heller varit lika vass i mitt jobb som jag brukar vara .. också en ny erfarenhet. 
 
Jag HAR levererat idag  - men med som högst 20% av min kapacitet och det känns som att jag har skolkat från dagens alla timmar.
 
Jävligt irriterande.
 
Mannen från igår sade åt mig att gå in i känslan och stanna där varpå jag sade .. men vad f*n då åker jag på en hjärtinfarkt!
Varpå han svarade .. nej Anna, det är tvärtom - deala med känslan så går du aldrig in i den igen.
 
Så det är vad jag skall göra ikväll - deala med ilska och irritation som sitter förankrad i den enkla sanningen att jag måste vara snällare med mig själv och deala med det jobbiga för att kunna älska mig själv på ett ärligare och bättre sätt.
 
 
Här kommer därför en sann hemlighet som jag har burit på i hela mitt liv:
 
JAG HAR ALDRIG NÅGONSIN VARIT FÖRÄLSKAD.
 
 
 

Jag har älskat villkorslöst i alla relationer som jag har befunnit mig i.
 
Men jag vet inte vad förälskad betyder.
 
Jag är jätteavundsjuk på alla människor som är så OTROLIGT kär .. jahaaa??
 
Blir en ny skilsmässa som bäst om 20 år igen.
 
När jag ändå är inne på det sidospåret .. varför skaffar folk sig en massa relationer med förälskade partners om man ändå fluktar på grannens trädgård varje dag?
 
Det bara övergår mitt förstånd.
 
Och JA, jag är jävligt irriterad.
 
Varför skall jag gå in i känslan och ta reda på ikväll.
 
Tills dess tänker jag lugna mig med den enda personen i hela världen som kan hantera mig oavsett vilket humör jag än är på - min Ingrid.
 
Vore jag man skulle jag fria på stört till henne.
 
 
Fridens lilja folket så länge tills vi ses igen // Annan

Den jag är och den jag vill vara

 
Idag har jag varit på ett av de märkligaste mötena som jag har varit med om under hela min livstid.
 
Jag har träffat en man som vände upp  och ner på hela min värld.
 
Det mötet fick mig att tänka till .. en och två och flera gånger.
 
På vem jag är och vem jag vill vara.
 
Idag kom flera sanningar om mig själv serverad på ett ganska brutalt sätt.
 
 
Jag såg mig själv för första gången på ett sätt där jag insåg att jag inte lever fullt ut som jag lär alla gånger.
 
Jag vill därför passa på att tacka alla människor som funnits i mitt liv och som lärde mig en viktig läxa om mig själv - nämligen att jag är inte helt fördomsfri. Jag är inte transparant. 
 
Jag vill därför sätta högre acceptans för min omgivning hos mig själv.
 
 
Jag lider. Av olika skäl. Skillnaden är att jag är medveten om det. 
 
Stort steg för Annan.
 
Frågan är varför - det ÄR häftigt att jobba med sig själv.
 
Att se sig själv i spegeln är jätteskrämmande. Om man tittar efter och är ärlig med vad man ser.
 
Jag tänker mycket på extensiellt medvetande och vad det är.
 
Jag vill därför tacka alla som levt sida vid sida med mig.
 
Ni har varit oumbärlig för min utveckling som person.
 
Jag vore inget av vad jag är idag om inte ni funnits i mitt liv och då menar jag alla - inklusive dem som inte lever kvar i mitt liv längre.
 
Ni har nämligen varit min spegelbild, alla rädslor, alla skratt, alla tårar, all lycka ..  allt som är jag har speglats av den som levt vid min sida.
 
Jag har lärt mig otroligt mycket om mig själv genom er.
 
Jag lär fortfarande.
 
Jag blev uppmanad om att skriva en bok om mina erfarenheter idag .. det är inte första gången som jag får det till mig. 
 
 
Held in silence
Day after day
 
 
Men inte längre.
 
Kärlek // Annan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Enligt doktorns ordination

Ja .. jag var ju till läkaren i förra veckan .. 
 
Av blodproverna visade det sig att min kropp är trött .. vi kom överens om att jag får jobba max 5 timmar per dag fram till semstertider .. jag sa att jag får nog åka bort så kan jag vila ordentligt .. varpå min läkare sa:
 
- Men Anna .. varför måste du åka bort för att kunna vila?
 
Det där bar jag med mig under ett par dagar .. jaaa, varför måste jag åka bort för att få vila??
 
Så jag kom överens med mig själv om att fixa det så mysigt hemma att jag inte vill lämna mitt vardagsrum .. att det skall vara så Annigt så det ropar efter mig så fort jag kommer hem .. knasigt? Kanske .. men jag är nöjd över mitt beslut ;)
 
 
Vitt, beige, brunt, glas, ljus .. Annigt överallt .. just love it!
 
 
Fina fåtöljen blev pimpad i spets .. en fåtölj i spetsdröm .. hjärtat slog några extra slag av förtjusning :D
 
 
Min  Varga intog huvudsätet först .. såklart .. vacker katt i vacker fårölj - som det sig bör vara :)
 
 
Tidigare idag .. Armani på balkongen .. jag fattar inte hur en hund kan vara så otroligt vacker? Han är galet snygg och jag kan helt enkelt inte se mig mätt på honom .. jag älskar honom .. Mi amore Armani <3
 
Jag har haft Lina på besök .. SCIO behandling på mig .. tack älskade vän för att du finns .. vad gjorde jag utan dig?
 
Camilla kom på kaffe och bjöd på en massa skratt ( och Brieost ..mums!!! )
 
Min vackra Ingrid hjälpte mig att bära ned fåtöljen och tillsammans fixade vi iordning allt på ett kick.
 
Inga .. vi ÄR som Jeanne dÀrc Living när vi kommer tillsamman. I love u hun! <3
 
Nu är det natta.
 
Kärlek till er. // Annan
 
 

RSS 2.0