southhampton.blogg.se

 

 

 Idag skall jag dela med mig till er hur det ser ut när avdelningar blir överbelastade och hur det kan se ut taget från verkliheten. Året är 2013. Dagen är söndagen den 21 april.

 

 

Jag såg en dam .. senil och inlagd på sjukhuset. Alla rum var överfulla så tanten var placerad i korridoren.

 

Under en timme irrade hon omkring och frågade var hon skulle sova - var toaletten låg - om hon var tvungen att ha på sig sjukhusets kläder .. 

 

Efter en timme skulle jag gå och hämta is .. jag mötte tanten i korridoren och hon frågade igen hon kunde sova nu .. jag stannade upp, log mot henne och sa: Ja .. nu skall du sova, kom skall jag hjälpa dig.

 

Jag visade tanten till hennes säng, hjälpte henne upp i sängen, stoppade om henne med täcket & vi småpratade under tiden.

 

Tanten: Snälla, ta en klubba och slå mig i huvudet.

Jag: Nej, men det vill jag inte. Man kan inte slå ditt fina huvud med en klubba. Det skulle vara hemskt.

Tanten: Jamen jag vill inte vara här.

Jag: Nej jag vet det .. men om du sover en stund blir det en ny dag & då blir det bättre skall du se.

Tanten: Sover alla andra?

Jag: Ja, alla andra sover nu.

Tanten: Då får jag inte sova hos mamma inatt.

Jag: Nej .. inte inatt - men kanske imorgon.

Tanten: Tänk om jag inte kan sova, då kan jag inte sova .. och då sover inte jag.

Jag: Nej men kan man inte sova så kan man inte sova, men vet du ..då kan du vila och det är också bra. Man måste vila så man blir pigg.

 

Tanten: Men om jag inte sover så kan jag inte sova och då får de väl slå mig då.

Jag: Det är ingen som slår dig för att du inte kan sova - det förstår du väl? Men du kan ligga här och vila,somnar du så somnar du.

 

Tanten: Jag önskar att någon annan var här .. så jag fick ligga i en famn och somna så.

 

 

Jag bäddade om tanten .. strök henne över armen och sa .. vila nu så blir det en ny dag.

 

Tanten tittade på mig med gamla ögon .. lade ner huvudet på kudden och blundade,

 

 

Jag sitter nu hemma och funderar .. är det såhär det skall vara?

 

Svaret är enkelt.

 

Nej det är inte så det skall vara.

 

Jag såg personalen .. underbara människor .. men de hade så många patienter .. så mycket att hålla koll på. 

 

Det kände smycket vemodigt i mitt hjärta.

 

Hur kan det bli bättre .. vad kan man göra för att ge en bättre förutsättningar?

 

Det är en av kvällens funderingar ..

 

 

Jag vill också passa på att säga att personalen på IVA är underbar. Helt underbara människor.

 

 

Ikväll går all min kärlek och tacksamhet till alla världens vardagshjältar - sjukvården i sin helhet // Anna