Hur man bäst gör illa någon annan
Ikväll reagerade jag vålsamt när en av mina vänner lade ut en status på facebook som handlade om att andra människor lägger sig i, sprider lögner & spekulerar om anledningen till varför hon separerar.
Jag vet att människan till naturen är nyfiken .. det kommer alltid att vara så .. men .. det finns ett MEN!!
Jag reagerade våldsamt. För jag vet hur det är att ha ett barn som far mer illa i en separation än vad som är nödvändigt på grund av att människor skriver utan att ens för 1 sekund tänka på vem & framförallt HUR det drabbar.
Jag funderar ..
- HUR kan man vara så obetänksam som vuxen så att man fullständigt glömmer barnen??
Jag vet hur det känns .. när ens barn kommer med tårar i ögonen och frågar VAD menar dem mamma?
Jag vet hur det känns när ens barn blir sårat - för ingen mening alls.
Ingen vinner på det. Alla förlorar.
Jag har försökt att förklara för min son hur vi människor är olika. Att vi reagerar olika. Att vi uppför oss olika. Att vi har olika sätt att visa frustration, ilska, ånger, glädje och sorg på.
Men att det ALDRIG .. och då menar jag ALDRIG någonsin är försvarsbart att såra ett barn för att man som vuxen inte tänker efter.
Han fick läsa om sin egen mamma på nätet.
Ord skrivna av människor som pratade utan att tänka efter först.
Jag bemötte sorgen hemma .. med min son.
Jag förklarade att inget var menat till honom. Att inget som sades i skrift var sagda av människor som kunde skada honom ( vilket var en ren lögn eftersom deras ord gjorde honom mycket ledsen - människor som han faktiskt litade på och älskade )
Jag förklarade 1000 gånger att inget av det var hans fel.
Han är mitt allt.
Så hur man bäst kommer åt någon annan - är att skriva skit på nätet .. att prata utan att tänka sig för och avrätta barnen i en smutsig verbal pajkastning.
Det jag tänker är .. en dag kanske dessa människor står där i en egen separation, med barn inblandade ,, jag hoppas att ni som gör så här åtminstone slipper läsa skit på nätet om er själva och om separationen som i sig oftast är svår nog att hantera - och att ni dessutom i den sorgen skall bemöta era barn som blir ledsen över elaka ord & samtidigt bearbeta sorgen över en sprucken familj.
Onödig extra sorg. För att barnen kan läsa kränkande och sårande ord skrivna på nätet. Ord skriven av människor som inte tänkte efter alls.
Jag tycker att om respekten inte finns mellan de vuxna människorna så borde barnen få gå vidare utan ytterligare skuldbeläggning.
Jag är vuxen. Jag kan ta sådant - för det betyder inget. Överhuvudtaget.
Det ENDA som räknas för mig är vad JAG tycker och VAD som är sanningen i MITT liv.
Allt annat är fullständigt irrelevant.
Men barnen .. förstår inte. De reagerar på känsla och identitet. De kan inte selektera mellan äpplen och päron och veta vilken som smakar bäst utan att ha smakat på dem först.
Därför tycker jag att man skall vara försiktig med vad man säger och hur man säger det. Men framförallt VAR man säger det och till vem.
Det är mina åsikter och jag står för dem.
365 dagar per år.
// Anna
P.S Jag är inte arg för det förflutna. Jag förlät för länge sedan. D.S
Kommentarer
Trackback
