Får man visa känslor utan att det blir pinsamt?
Hur mår du?
En ganska frekvent fras vi ofta använder till varandra.
- Jag mår bra ..
Är ett som mest ofta använt svar tillbaka.
Men hur mår vi egentligen och VARFÖR är det så tabu att säga att man mår piss och varför man mår piss?
Samt, VEM bestämde reglerna för hur man måste hantera sina sorger på?
Jag blir så vansinnigt trött på människan när hon gnäller över andra och påtalar sina medsystrars fel och brister hela tiden.
Jag brukar säga:
- Ja, men vi vet ju inte hur hen mår .. eller vad som gör att hen känner så.
Om någon väljer att skriva 100 gånger på facebook om olika saker varje dag så har den människan förmodligen ett behov av bekräftelse i något eller om något.
Och so what!?!
Det gör knappast den människan mindre värd än den som sitter och snokar runt bland alla andra människor av ren nyfikenhet men som kanske inte skriver ett endaste ord själv.
KANSKE skulle vi ägna oss åt att bli lite mer jävla LYCKLIG i oss själva så skulle vi förmodligen även bli mer glad och mer tolerant mot vår nästa.
Just saying ..
Här kommer dagens ärliga insikt om mig själv:
- Jag är inte förankrad i tron på mig själv till 100%.
Det gör att jag haltar. Ibland mer, andra gånger mindre. Men jag har definitivt mycket att jobba på när det gäller självkänslan hos mig själv.
Om ni bara visste hur läskigt det var att skriva de raderna.
Min självkänsla suger.
Inte självinsikten - men självkänslan.
Frågan är .. hur kommer man dit då? Till att älska sig själv mest & med ett 100% erkännande av sig själv?
Mitt svar är dessa:
Terapi - förändringen till lycka kommer från ditt innersta. DU har makten. Till förändring.
Learning by doing - det är okey att göra fel och misslyckas - våga!
Kunskap - är makt .. läs, läs, läs!!! Andra människor lider också. Du är inte ensam.
Motion och kost - endorfiner är ett heligt påfund .. vi blir LYCKLIG av att röra på oss.
Närhet - kroppen mår bra av fysisk beröring. det gör oss lugna till sinnet.
Bekräftelse - nyckeln till självkänsla. Frågan är bara .. måste den komma från andra??
Idag följde dessa böcker med mig hem .. jag VILL ha förändringen. Jag är nyfiken på hur långt kan jag dra mig själv i lärandet om vem jag är. Och .. jag är INTE rädd för att känna.
Häromkvällen kom min Millan hem till mig - sent på kvällen. Jag mötte upp henne i köket i min rosa morgonrock, tårarna svämmade över när jag såg henne och jag sa innan hon gav mig en lååååång kram:
- Det är ingen fara med mig .. det är bara det att jag tycker inte om när min pappa dör.
Att visa naken sorg är en styrka. Precis lika viktigt som att kunna skratta i glädje.
Idag flyttade dessa hem till mig .. anledningen är att jag inser att om jag skall orka fysiskt och psykiskt måste jag röra på mig. MER och bättre än vad jag gör idag. Bygga upp mig själv inifrån och ut handlar om olika delar, motion är en av de viktigaste komponenterna av gåtan vad är det som gör mig lycklig i mig själv. Jag tänker jättebra under mina promenader. Och .. det känns roligare med rosa nya skor.
På min fråga om får man visa känslor utan att det blir pinsamt så är mitt tydliga svar:
- JA!
Står man i kontakt med sig själv och sina känslor så har man heller inga problem att visa dem.
Vilken känslan än är.
Har någon problem med det så säger det mer om den människan än vad det säger om dig.
Nu är det dags för en promenad i mina nya rosa skor,
Vi ses ikväll.
Kärlek // Annan
Kommentarer
Trackback
