Vad mitt hjärta tänker

 
Ja herregud .. vilket dygn.
 
Jag är ganska mållös. Tom i huvudet. Trött i kropp och själ .. det här är vad mitt hjärta känner:
 
 
IVA .. intensivvård = tacksam från djupet av mitt hjärta för den kompetens jag och min familj fick motta igår, inatt och idag. 
 
 
Jag orkar inte dra några detaljer, alla har nog förstått att läget var kritiskt igår. Faktum är att vi förlorade honom två gånger om igår.
 
Det är fruktansvärt att se någon man älskar så intensivt lida så svårt.
 
Det är olidligt att känna våndan.
 
Det är ren lycka att se läkarteamet utföra under.
 
Jag gråter och jag skrattar.
 
Jag är tacksam och jag är så jävla förbannad.
 
Jag tog ett kort på mamma och pappa idag .. den bilden på dem tillsammans idag är svaret på vad människan jagar i detta livet .. den bilden är svaret till vad som är viktigt här i livet. Nämligen .. Kärlek.
 
Ren kärlek.
 
Villkorslös kärlek.
 
En intimitet som är unik i sitt slag.
 
Jag sov i Bollnäs natten mot idag för jag ville vara nära ( tack älskade Linda för din gästfrihet, för att du hämtade mig inatt, för att du pysslade om mig när det kändes som värst och för att du skjutsade tillbaka mig idag  )
 
 
Min pappa är enorm som människa.
 
Han låg där på IVA med slangar överallt och syrgasmask över näsan. Maskiner som håller koll, sekund för sekund.
 
 
Denna konversation startade vi med imorsse:
 
Jag: Men pappa .. du ser oförskämt pigg ut idag!
Pappa: Ja, från att ha varit dödförklarad igår ..
Jag: Till att vara uppstånden idag ..
Pappa: Jaa, men vi behöver inte kalla mig för Jesus .. vi kan vara lite ödmjukare och nöja oss med Gudfadern.
 
Vi brast ut i skratt tillsammans  ..
 
DET är min pappa .. glimten i ögat, snabb i tanken, ett hjärta så stort att han skulle kunna föda en hel värld med styrka,
 
Ni förstår ju att det går inte att mäta min sorg i ord eller efter en skala.
 
Han berikar mitt liv så enormt, till och med när han är dödssjuk ger han mig anledningar till att skratta.
 
 
Jag är så berikad. Av kärlek.
 
Jag vet hur den ser ut, hur den berör och hur den påverkar.
 
När den är sann, innerlig och osjälvisk.
 
Den är i ett ständigt flöde. Den gör så att man skrattar fast själen skriker i protest,
 
Och det är den som gör att vi orkar mer när det är som jobbigast.
 
Tack mamma och pappa för att ni har lärt mig den viktiga insikten om livet.
 
Jag verkligen älskar er.
 
// Annan
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentarer
Postat av: lasse Lingman

Jag gillar Dig Anna för den livsglädje Du står för och hur Du beskriver Din pappa på ett så fint sätt.
Hälsa honom och Mamma !
Lasse

Svar: Det skall jag göra.Kram // Anna
Anna

2013-07-08 @ 21:56:32
URL: http://lasselingman.wordpress.com
Postat av: Evalotta

Älskade Anna,
jag känner med dig och de dina.....livet är alltid dyrbart och det är kanske först när vi är nära att förlora det som vi kanske blir varse HUR magiskt livet faktiskt ÄR.....och det ger oss också möjligheten att medvetet göra valet att leva fullt ut i varje stund.
Att se sina nära och kära plågas är oerhört smärtsamt och den enda boten på allt det gräsligt jobbiga, är att låta skratt, glädje, ljus och TACKSAMHET flöda fritt <3

Svar: <3
Anna

2013-07-08 @ 21:58:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0